Världen är antingen svart eller vit, god eller ond, framåt eller bakåt! Det är den uppfattning de flesta av oss verkar dela. Det är ju så mycket lättare att dela upp världen i fack, det är ju så mycket bekvämare att se allting eller svart och vitt än att tyda alla gråzoner där imellan.
Enligt vissa av oss så är livet ett val, vi väljer vem vi vill vara, hur vi vill vara, om vi vill vara godhet eller ondska. Om det är så, att människor själva väljer sina öden, då är det ju så mycket lättare att skuldbelägga dem, om något skulle gå fel.
Det är så lätt, det krävs så lite, för att organisera, klassificera och fördela människor. Det gör vi hela tiden, det har vi alltid gjort och det är därför världen ser ut exakt som den gör idag. Någon är bättre, godare, förståndigare, kan mer och ser mer. Den andre är sämre, ondare, dummare, kan inget och ser inget. Det är detta tänkande som rättfärdigar krig, blod, våld, hat, fientlighet, diskriminering, klassificering. Det är detta tänkande som är grunden till hur världen ser ut idag. Detta tänkande är grunden till att hela världen håller på att kollapsa på så många plan.
Det är alltid någon grupp som anser sig tillföra mer än en annan, det är alltid någon grupp som anser att deras väg är den rätta, det är alltid någon grupp som beskyller en annan för sitt missöde, men vad ingen av oss verkar vilja förstå är att vi alla byggt upp skiten vi hatar tillsammans. Var enda en av oss är skyldig på sitt sätt, men det är vi för stolta för att inse och acceptera och det är därför världen går igenom samma katastrofer och problem om och om och om igen.
Om gud den goda skäggiga goda gubben finns däruppe bland molnen så hoppas jag att han skäms lite över alla sina barn. Jag hoppas att han kan acceptera att han skapat universums mest korkade avkomma. De enda levande organismer utan någon som helst uppskattning för livet.
Livet är komplicerat, världen likaså. Livet är inte svart/vitt, livet är riktigt grått. Människor är individer, inget fingeravtryck i världen liknar ett annat, inget ansikte i världen liknar ett annat, ingen tanke i världen liknar en annan. Men för att döma varje människa separat krävs så mycket mer än vad vi människor har. Det krävs styrka, mod, kraft, kunskap, empati och medmänsklighet, detta är inga egenskaper som människor har, det är bara ord vi kan använda, när vi beskriver oss själva, för att skilja oss från de andra.
Verkligheten är aldrig vad som skrivs svart på vitt, verkligheten är det som står mellan raderna.